Dagens barn klarar inte av tristess.

När jag vikarierade igår i en klass 5 slog det mig igen, det som slår mig varje gång jag vikarierar i en klass:
"Jag orkar inte, de e tråkigt, allt e tråkigt..."
Jahapp here we go again då. Varje lektion, oavsett om det är svenska, matte, idrott eller bild finns det alltid flera som ska protestera högljutt.
Det som är mer förvånade är när jag frågar eleverna vad de hellre vill göra är det att spela data som verkar vara populärast. Som om det ens vore ett val i skolan?
 
Vid en av lektionerna skulle eleverna göra en diagnos i läsförståelse. När de var klara fick de välja mellan att läsa tyst eller rita. På min tid var det rena drömmen att få välja, och att rita kunde man nästan glömma. Ändå är det flera av eleverna som då hellre väljer att stirra rakt ut i tomma intet, eller helt enkelt lämna klassrummet.
 
Tog upp detta fenomen med en av klassens ordinarie lärare som satte huvudet på spiken och fick mina tankar på spinn än mer:
Dagens barn klarar inte av att ha tråkigt. Redan från när de är väldigt små så matas de konstant av olika stimuli. Det anses onödigt att ha tråkigt, en strid man inte behöver ta. Sätt på TVn, ge dem Ipaden eller liknande om man nu inte har tid att aktivera dem själv.
Kanske inte är så konstigt då att allt tar emot i skolan? Är det inte något de är intresserade av ser de ingen anledning varför de ska delta, när de sällan behöver delta i ointressanta grejer i sitt vardagsliv. För vart de än är, om de så är på släktträff hos tant Birgit 93 eller på en tråkig och lång biltur så finns alltid IT vid deras sida för att underhålla när tristessen faller på.
 
Jag vill inte att min son ska växa upp och bli en latmask som inte ser meningen i de som inte är superkul. Men vad gör jag? Här står TVn på för de mesta och han matas flera gånger av dagen med Teletubbies och Bamse på telefonen. För de vore ju synd om jag måste diska eller plocka undan tvätten, vad ska han då göra?
Sen har vi diskussionen med hur det blir för barn som bara kommunicerar via IT. Kommer de bli sämre på att läsa av kroppspråk? Kommer de dra sig från att umgås med folk? Det oroar. Vi vet för lite.
 
Tekniken går som alltid framåt, och vi måste hänga med i tempot. Det finns mycket positivt med IT utvecklingen
men vi får inte glömma kontakten människor emellan. Vi måste börja fundera över vad för individer vi vill uppfostra.