Ja, tillslut fick även jag bita i det sura äpplet och bli sjuk. Minns inte ens sista gången jag haft ens lite lite ont i halsen, men nu har jag iallafall halsfluss och feber. Tycker sjukt mycket synd om mig själv.
Men har kompisar som brottas med sjukdomar rätt ofta så det är ju dem de är synd om egentligen. Men nu är det all about me!

När man är instängd såhär och inte orkar ens resa sig från soffan knappt (ja nu har jag uppenbarligen orkat tack vare gudagåvan Ipen 400 mg) så hinner man reflektera rätt mycket. Läskigt faktiskt! Jag är annars en sån person att jag måste hitta på grejer hela tiden, rastlöshet är något av de värsta jag vet. Men nu när man tvingas ta det lugnt finns det inte så mycket mer att göra, än att kolla på dåliga tv program och reflektera livet.
Då kom jag fram till några vitkiga frågor som är för läskiga för att ens tänka på. Men de finns ju där.

Hur vill man ha det? Vill man ha det såhär? Vad kan man göra för att möta sina mål?
Nöjer man sig för lätt ibland?

Det är svåra frågor som jag inte ser ett svar på just nu, det gäller väl att inte förblindas av det som är bra. Allt är inte guld som glimmar.

Det gäller att vara stark!
Men hur lätt är det..